”Jag gör bara min grej, sen att folk tycker det är fantastiskt är såklart fint. Men jag gör det mest för mig själv. Det är något som måste ut. Annars blir det tok”

 

Christine Linde

Driver Tomarum

Christine är uppvuxen i Delsbo och bor numer i Färila. Började som fotograf men kallar sig numer fotokonstnär. Sedan lite drygt 5 år tillbaka har hon drivit konstnärskapet Tomarum av Christine Linde via sociala medier såsom Instagram och Facebook. Där fick hon flera följare och en stor efterfrågan på prints och affischer. Därigenom fick hon även en förfrågan om att vara med på en utställning på Slakthusområdet i Stockholm som hon tackade ja till och  sålde där sina första prints. Sedan dess har det fortsatt med några mässor per år.

För ungefär ett år sedan startade hon egen firma och säljer nu sina produkter via sin egna webshop och har flera utställningar och mässor per år som hon ställer ut på. Christine arbetar även med att göra konst till musiker och deras skivomslag, samt bokomslag. Om sig själv säger Christine att: ”Egentligen är jag väl mer konstnär än fotograf, därav fotokonstnär. Oftast gör jag allt möjligt. Möbler, designar inredning, smycken, skulpturer… allt.”

 

Vad är inspiration för dig?

Inspiration är när jag kan dra igång en bra skiva och sitta med mitt. Endast skapa och ingenting runtikring existerar.

 

Vad inspireras du av?

Äldre bygder, orörd natur och musik är mina tre största inspirationskällor. Framför allt hembygden runt Dellensjöarna kommer alltid att vara det jag går igång mest på. Sen att resa iväg på festivaler runtom i Skandinavien och se liveshower utan dess like. Var till Island i början av 2017 och kom hem med hela inspirationsbanken full. Även kameraminnet.

 

Vad är dina drivkrafter/ Vad drivs du av?

Något som jag fått höra mer och mer är att folk blir nostalgiska när de ser mina bilder. Som att jag återupplivar något som funnits i det fördolda länge. Inte för att jag är den första som gestaltar väsen, tvärtom. Inspireras otroligt mycket av exempelvis John Bauer, Bror Eric och Theodor Kittelsen. Det är inget jag sticker under stolen med. Men drivet kommer från att jag vill visa världen hur vackert Hälsingland är. Främst Delsbo och Färila. Det är gamla bygder med bevarade platser.

 

Vad är det få vet om dig?

Att jag är hemskt blyg.. Sen att jag har svårt att ta till mig den fina responsen jag fått av världen. Jag gör bara min grej, sen att folk tycker det är fantastiskt är såklart fint. Men jag gör det mest för mig själv. Det är något som måste ut. Annars blir det tok.

 

Hur beskriver du för andra den plats du bor och verkar på?

Vallåsen i Färila och jag har något speciellt. Det är som om hela idén med mina bergagubbar kommer därifrån. Den finns där och vakar hela tiden. Dessutom bor jag på en stor fin gård utanför Färila nu, där det bara är att öppna dörren och sätta igång att jobba. Finns inga nära grannar, utan bara gården och naturen nära inpå. Här trivs jag.

Har ett hus i Bjuråker som jag ärvt nu också som kommer att fungera som min ateljé. Det är byggt på 1600-talet och varit i min släkt sedan dess. Är det någonstans jag kan känna mig hemma så är det där.